Sista dagen på detta året och här sitter jag ensammen, vet inte om det blir något, om bara Linaaaa kunde höra av sig någon gång..
Annars får jag väl sitta här alldeles själv hela kvällen och dra mig kanon full.. eller nått..
Och vad klädvalet beträffar har jag ingen aning om vad jag ska ta på mig, svarta strumpbyxor eller leopard? linne och kjol eller klänning? well, som ni ser har jag ingen aning.....




XoXo
Veronica<3

Jag vet att det känns som evigheter sen jag skrev något... antingen har jag inget att skriva eller alldeles för mycket så att försöka att få ner det, svart på vitt gör det ingen rättvisa...

Jag åkte och besökte mina små skyddsänglar och tände ett ljus på deras gravar,
underbara farfar Ove, det var länge sen han lämnade oss, men det känns ibland som om det vore igår han såg på mig med sitt glada leende, det är så jag minns honom.. även när han var som sämst, sjukast så log han alltid.. Han höll skenet uppe för oss så att vi inte skulle vara så ledsna. Och sen när dagen kom, då alla klockor i huset stannade i samma sekund som han slutade andas var det över. han var borta. Jag var sex år och jag minns att jag absoult skulle med och titta på honom och ta ett sista farväl.. Jag viskade försiktigt till mamma och pappa att det såg precis ut som att han sover, de fick båda tårar i ögonen och sa att han på något vis gör det..

Sen var jag till Moffa, den där bullriga karln som jämt skojade och hade skafferiet fullt med god saker som han egentligen inte fick äta (han var diabetiker)..
Älskade Viveka som lämnade oss alldeles för tidigt, hon som aldrig gjorde någon något, hon som var så rar och fin.. Och så Morbror Ulf, det var nog han som såg till så att det gick hyffsat bra igår ändå.. Han var så snäll, hade aldrig ett ont ord att säga om någon, pratade med alla och brydde sig varken om efternamn eller vart man kommer ifrån. Han som tyckte om fina bilar och köra fort..

Man glömmer lätt bort att vara tacksam och se positivt på saker.. som just nu, eller tidigare, har jag gått och haft sån ångest över att Lina stötte axeln i dörren, vi vet än inte om det bara är en nerv som kommit i kläm eller om det är  något ännu värre..
Vi är alla tacksamma att plogkarmen var så hög så den tog emot oss och inte kastade ner oss i det där djupa diket, eller ännu värre in i ett träd.. usch, många hemska tankar cirkulerar i huvudet på en..
Vi är så tacksamma för att vi lever.. Som Lina sa, vi hade skyddsänglar som vakade över oss..

Dagen vi väntat på i vad som kändes ett halvår kom till sist i lördags.. Linas överrasknings fest!
Hur vi jobbat och slitit och gjort vårt bästa för att hon skulle få den bästa dagen i sitt liv.. eller det var vad vi siktade mot, och jag tror att vi lyckades.. Tillsammans med Erika och Eva och lite hjälp från Mamma och Vicky fixade vi en fin fin fest med allt ifrån ballonger med LINA tryckt på till Pastasallad och en marrängtårta som två av killarna tillsist, när ingen längre ville ha den och den inte längre såg ut som en tårta, satt och åt med varsinn stor sked från fatet.. Vi hade ett fint present bord där hon senare fick stå och öppna sina presenter, och om alla hade stått så nära som jag stod hade de sett hur rörd och överlycklig hon var över alla presenterna..
Det bästa ögonblicket var dock när hon klev in med skoterglasögonen som var tejpade så att hon inte såg något och vi satte igång och sjöng för full hals.. och hennes ansiktsuttryck när hon såg alla människor.. Jaa, den var obetalbar helt enkelt! Något jag kommer att minnas så länge jag lever.
Alla frågorna Erika läste upp som Eva hade skrivit ihop från hennes barndom, små pinsamma saker eller bara allmänna som, vem var din bästa vän de första 4-5 åren??? Det rätta svaret var Nalle, men Lina svarade Johan Ekman.. Haha.. För varje felsvar fick hon ta en sup.. Himla roligt.

Jag kastar väl upp någon bild här nå när jag har tid.. Nu ska jag återgå till att städa till i mitt hus!




XoXo
Veronica<3

Ibland är det skönt att stiga upp tidigt och få gjort en massa så att man kan ta det lugnt sen.. Jag jobbar idag, och börjar 13 så jag måste iväg på en promenad med Hunden för att han inte ska känna sig utanför.. Men han ska få åka upp till Gyljen med mamma och leka med de andra hundarna :)

De senaste dagarna har varit hetiska, Jobb, försöka att få allt att gå ihop hemma, en massa bak igår.. Eller det blev bara två sorter, Wienerbröd och Lussekatter.. Som de flesta vet tar det länge att göra just wienerbröd, det är rätt enkelt men ack så mycket kavlande och vikande... haha.. goda blev de då¨har jag hört, så något måste jag ha gjort rätt..

Gårdagens Lucia firande i kyrkan var kort och fint.. och med kort så menar jag kort, de höll på i bara 15 minuter och jag hade förväntat mig en timme drygt.. Men de var så duktiga alla barnen.. och de sjöng så fint, jag var så stolt över min lilla Mickis.. hon var så fin och sjöng så vackert!
Sen efteråt blev det lusse fika hemma hos mig, det var väldigt lyckat för de gillade mitt nybakta fika super mycket :)

Snart anländer Mamma, och därefter ska jag bara ta det riktigt lugnt..




XoXo
Veronica<3

Jag är så trött, så förbannad, så jävla leds på att folk vill förstöra och missunna andra att vara glada och lyckliga!
Jag skulle kunna bryta, krossa berg för att få se mina nära och kära lyckliga..
På sista tiden har jag varit så sjukt upprörd över att en del kan hålla på och förstöra och glida omkring medans andra har det tufft.. Skillnaden mellan dessa människor är att de som bara glider omkring har ingenting! Innerstinne är de helt ensam och för att själva få må bra en liten stund måste de göra andra ledsna.. Medans de som har det jobbigt och kämpigt har så mycket kärlek att ge, de ger av sig själv så mycket att de glömmer bort sig själva.. De ler fast det känns svårt, de är raka och stolta över vem de är... Fler av den sorten borde det finnas.. Men svin och såna som inte bryr sig om någon annan än sig själv kommer det alltid finnas, vart vi än kommer att åka eller befinna oss.
Mina två allra bästa vänner är såna som jag beundrar så otroligt mycket, Underbara Vicky som jag känt hela mitt liv och Super fina och genomsnälla Lina som jag hittat bara för ett par månader sedan, men som jag aldrig kommer släppa taget om! All kärlek till er flickor, ni är det bästa av mig och mycket mycket mer!♥





XoXo
Veronica♥

Nu är den sena timmen slagen, eller ska jag säga tidiga?
Natten har gått bra och jag har klarat den rätt hyfsat.. Men tidigt ikväll fick jag höra av en av mina arbetskamrater, att jag inte ser ut att vara mig själv riktigt idag.. Kan nog stämma med tanke på vad som hänt och skett i helgen.. all sömn vi gått minste om, all alkohol vi konsumerat och allt roligt vi haft.. Allt detta tar ut sin rätt.. Plus, de tråkiga som verkar förfölja det roliga hack i häl.....

Lina och jag har funderat en massa under helgen, boka tatueringstid, åka bort över nyår.. Julklappar.. jaa allt möjligt!! Vi har då alltid något på G så mamma och pappa håller på att bli alldeles snurriga över att jag är så entusiastisk över allt.. Men jag är så lycklig, glad över att jag har de vänner jag har och familjen min.. jag kan göra precis vad jag vill och de är med mig hela vägen!
Jag ställer upp när som helst, och vart som helst. klockan har ingen betydelse, för jag har alltid på min telefon, för er som behöver mig är jag där 24 timmar om dygnet alla 7 dagar i veckan. Tack vare er har jag ett leende på mina läppar varje dag! Så det är det minsta jag kan göra för er! <3





XoXo
Veronica<3

Jobb,jobb, jobb, jobb jobb.. Lite sömn, umgås med vänner och köra bil.. Det är mitt liv just nu. Allt kommer långt före min viktiga skönhetssömn.. Men men, jag är glad och lycklig över mitt fart och fläkt liv så varför klaga på att man aldrig sover då?
Jag har världens bästa vänner som peppar mig när jag är down, vilket inte är alltför ofta, men alla har vi ju våra sämre dagar, eller hur!?

Igår tillbingade jag hela dagen i tvättstugan och med dammtrasan, typ.. så nu har jag det ganska fint här hemma¨så gästerna kan bara komma nu :) Fast jag ska sätta upp mitt väggord som jag nu velat fram och tillbaka med sen jag beställde den i oktober(?).. Nu ska den i alla fall upp på väggen!

Ikväll is going to be perfect! Julbord med quinnorna på Mossvägen och bästaste Lina, och ni kan ju räkna med att vi kommer se sjukt fina ut dessutom!





XoXo
Veronica<3