Shoot for the stars


Vi satt där i soffan, precis som vi brukade göra på sängen i mitt gamla flickrum, och bara pratade, skrattade och var så som vi alltid brukar vara.. Det är som att resa i tiden när jag är med Vicky, vi är nästan som systrar vi kan och vet så gott som allt om varandra. Såklart kom vi fram till en massa saker vi vill göra, en sak som kommer ske om bara en vecka lite drygt, surprice surprice ;) 
Sen så har vi alltid små drömmar och planer som vi gärna vill genomföra, vissa galnare än andra.. Vissa mer dröm än verklighet.. -De säger ju att man ska sikta mot stjärnorna..
Där satt vi med fotoboken som hon gjorde åt mig förra året strax innan hon åkte till kreta med krille och sofia.. Jag minns att jag hade tårtar i ögonen genom hela boken... Hur som helst där satt vi och bläddrade och pratade om varje bild, vilka minnen.. när vi bara hade någon sida kvar, då vi kom fram till bilderna från förra midsommar, jag får alltid tårar och gåshud när jag ser de här bilderna berättade jag åt henne.. vi ser så glada, nej Lyckliga ser vi ut att vara, sånt där riktigt genuint skratt i hela ansiktet. Det var en underbar kväll och vi hade så himla roligt..
När hon väl efter mer än 3 timmar skulle fara, så ville jag inte det.. Men, vi pratas ju alltid och hela tiden så det ska ju inte göra någon skillnad, men det blir så tyst när skratten klingar ut...










XoXo
Veronica<3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0