I knew it but I was hoping...


Sitter nu på arlanda och väntar på att mitt flyg ska komma någon gång så att jag får åka hem.. Vicky har jag lämnat av vid hennes för en stund sen, men fick ett sms för en liten stund sen.. flyget är försenat, kanske 25 minuter, kanske mer.. Jag har ju sagt det från början, hon kan inte hålla på och skämta om allt, till slut kommer något dåligt att hända..
Ringde till Johan för en stund sen och hoppades att han på något mirakulöst sätt kunde hämta mig från flyget.. Men icket, det visste jag redan innan jag ringde men man kan ju alltid hoppas :) ikväll blir det max mat som gäller! Som jag har längtat efter all halvfabrikat mat.. :) hihi.. Men det känns sjukt märkligt att vara påväg hem, att vara i Sverige..


XoXo
Veronica

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0