Jag både älskar och är avundsjuk på min bästa vän, inte för något som hon har eller så, som man kunde vara när man var liten och bråkade om vem som hade finast barbie docka eller så.. Neej, hon har ett hjärta av guld och vill alla väl. Sån har hon varit så länge jag kan minnas, och vi har varit vänner sen vi var 5-6 år, så det blir ungefär 14 år.. När jag läste hennes inlägg igår om att skänka lite pengar till behövade familjer under jul som inte kan ge sina barn julklappar rann det bara tårar från mina ögon, jag grät floder av stolthet.. Hon har pratat om att göra något betydande för någon annan, som att vi skulle åka som volontärer någonstans eller något liknande. Så hennes lilla insats kommer att göra något barn här i Sverige mycket lyckligt, och dess föräldrar som kommer kunna ge denna gåva till sitt barn. Så ja, jag älskar henne men är samtidigt avundsjuk.. För jag känner mig inte så snäll som hon är, Inte på långa vägar.
Jag önskar att jag var lite mer som henne..